Virserums möbelindustrimuseum

I detta museum möter vi processen. Vi kan se hur möbler har tillverkats, hur träet har sågats, detaljer har snidats och hur det sätt samman till en färdig möbel. Det är historia om arbete men också om hantverksskicklighet och teknisk utveckling. Museets äldsta maskin är en fotdriven ramsåg som är från 1700-talet. Den kunde användes för sågning av svängda snitt.  

Större delen av museet domineras av verkstaden som får sin kraft från ett vattenhjul som hålls igång genom vatten från Virserumsån. Naturens krafter var en förutsättning för produktionen. Verkstaden drivs av remmar som löper av och an i taket. Vi kan här inte bara se hur möblerna utan också höra remmarnas hummande, maskinernas slamrande och känna dess vibreringar. Vi får en upplevelse av hur det var att arbeta i denna bullriga miljö. På en stolpe läser vi att hörselskydd var en ovanlighet och att det lätt hände att en finger eller hand ”kom i vägen för klingor, stål och kuttrar”. 

Vi lär också känna de skickliga händerna som skapade stilmöblerna i ek. Här finns verktygen för snidandet av möblernas många detaljer. I början var detta en uppgift som gjordes av bönderna i trakten. De kunde dryga ut sina inkomster genom att snida möbeldetaljer till industrin. Därför finns här en hantverkshistoria som inte avgränsas av industrin. På övervåningens möbelutställning kan vi se en alm-möbel som tillverkades av lantbrukaren och snickaren Jonas Magnus Jonsson i Rödamossa. Vi kan här läsa att denna möbel ”är ett typiskt exempel på den fantastiska kunnighet som fanns i bygden och som många gånger ledde till att industrier startades”. Här ser vi också ett formrikt sängöverstycke som träskulptören Theodor Karlsson gjorde till sig själv.