GALON : BARNREDAKTION

Våren 2022 sätter Studio Goja igång projektet GALON : BARNREDAKTION. Tillsammans med barn på Hagbyskolan bildar Studio Goja en redaktion och skapar de ett journalistiskt dokument som kartlägger barnens platser utifrån barnperspektivet. Tidskriften som format passar som en ögonblicksbild av barnens perspektiv på just den här platsen, i just den här stunden – senaste nytt!

Barnens platser utforskas utifrån många ingångar. I sportbilagan får vi en förståelse för ortens idrottskultur, vilka klubbar som finns och vad som saknas, samhörighet och utanförskap, framgång och motgång. I kulturdelen kan vi prata om konst! Redaktionen kartlägger det pågående kulturlivet, och hur barnen hittar och deltar i barnkultur – genom spel, film, det helgöppna biblioteket? Det finns möjlighet att prata om lokalpolitik, elevråd, hur barnen upplever sin möjlighet att påverka och förändra.

Studio Goja är en designverkstad för barn och barns berättelser och drivs av Marthe Roosenboom och Ida Liffner. Studio Goja jobbar för och tillsammans med barn och unga, med stort fokus på designprocessen som arbetsredskap och barnkonventionen som grund. Visionen är att stärka alla barns alla språk och bygga hållbara arenor där de får komma till uttryck. GALON : BARNREDAKTION genomförs i samarbete med Lära om arkivet och Kalmar konstmuseums residensprogram Bodycake.

De resandes kulturarv i Småland

De resande, eller resandefolket, är den enda grupp inom den nationella minoriteten romer som oavbrutet har levt i Sverige sedanåtminstone 1600-talet. De resande har en varaktig närvaro i Småland sedan århundraden. Tillsammans med Frantzwagner Sällskapet kommer Lära om arkivet inom ramen för projektet De resandes kulturarv i Småland att skildra de resandes långa närvaro i landskapet och hur minoritetens liv alltid har präglats av ett samspel med det omgivande samhället. Projektet syftar till att med dokumentationen De resandes kulturarv (PDF) som grund fördjupa och sammanställa kunskapen om de resandes långa historia i Småland. Genom konkreta exempel kommer projektet att materialisera berättelser som går på tvärs med många stereotypa föreställningar och visa hur resande exempelvis tjänat som soldater i den svenska armén, varit borgare i småstäder, handlat med glas och porslin från bruken, kastrerat allmogens hästar, sålt hantverk och kryddor i gårdarna med mera. De resande var på så vis en självklar företeelse även i allmogens liv i det förindustriella Sverige.

Tack skogen 2.0

Till hösten kommer MADAM Snickeri och Restaurering arbeta med projektet Tack skogen 2.0. Projektet kommer ur erfarenheten av att arbeta med virke som de själva har hämtat i skogen, det vill säga sådant virke som inte gått omvägen via träindustrin. Inte sällan bär detta virke spår av skogens liv. Det kan till exempel vara ett vackert lilasprängt körsbärsträ som har fått sin färg av gamla spikar eller andra skador som inte stämmer överens med träindustrins standarder. Sådant virke rensas ut tidigt i skogsindustrins hantering och når därför sällan vare sig hantverkare eller slutkonsument.

Normer inom träindustrin har en lång historia som går tillbaka till den tid då Sverige industrialiseras, en tid där skogen också går från att vara natur, vara skog, till att bli en industriell vara. Dessa normer i skogsindustrin leder till att det virke vi ser och de möbler och föremål av trä som tillverkas ofta har ett likriktat utseende som är långt ifrån skogens liv. I det skadade träet finns något av skogens dagbok, eller skogens arkiv.

Genom sina kreativa och djupa materialkunskaper söker MADAM att utmana visuella och materiella normer som finns i industrialismens standardiserade synsätt på trä. De prövar att finna kreativa sätt på hur materialet kan användas och hur vi kan vidga den visuella upplevelsen av trä.

MADAM Snickeri och Restaurering består av möbelsnickaren och dekupören Marie Carlsson och möbelkonservatorn Magdalena Marano. Tack skogen 2.0 ingår i ett residens under Lära om arkivet och är arrangerat i samarbete med Virserums konsthall och Linnéuniversitet.

Residensdesigner 2021

Under 2021 är Evelina Mohei residensdesigner i Lära om arkivet. Hon kommer ursprungligen från Småland och flyttade till Stockholm för att utbilda sig till grafisk formgivare och illustratör på Konstfack. I hennes instragramkonto @evelinaloca kan vi följa hennes nyfikna iakttagande av sin vardag. Det är en form av visuell etnografi som hon tar med sig i sitt uppdrag som residensdesigner där hon kommer att lyssna och gestalta relationer till olika platser i Småland.

Lära om arkivets residensverksamhet är en del av Kalmar konstmuseums residensprogram Bodycake.

Welcome!

Welcome to this first version of our website that we have created together with graphic designer and web developer Mika Kastner Johnson. Unfortunately, this first version only exist in Swedish. We would like to invite our English readers back in October when we will have our expanded version of the website.

Välkommen!

Välkommen till den första versionen av vår hemsida som är skapad tillsammans med den grafiska formgivaren och webbutvecklaren Mika Kastner Johnson. I oktober kommer hemsidan att utvidgas för att inkludera en karta över alla de platser, personer och museer vi samarbetar med. Då kommer vi också att börja publicera de designhistorier vi samlar på oss och formulerar i projektet, både på engelska och svenska.

Samarbetspartners

Lära om arkivet

är ett treårigt utvecklingsprojekt som drevs av Designarkivet med stöd från Statens kulturråd och Region Kalmar Län 2021–2023.

Christina Zetterlund
Projektledare
christina.zetterlund@gmail.com

Maija Zetterlund
Projektkoordinator
maija.zetterlund@designarkivet.se
telefon: 0481-42870

I samarbete med

Virserums konsthall
Linneuniversitet 
Kalmar konstmuseum

Designers in residence:
Ida Liffner, Marthe Roosenboom
Rosa Tolnov Clausen, Daniele Burlando
Makda Embaie
Magnus Bärtås, Behzad Khosravi Noori
MADAM snickeri & restaurering
Evelina Mohei
Form och webb:
Mika Kastner Johnson

Med stöd från 

Region kalmar läns logotyp
Kulturrådets logotyp