Här lär vi oss om biodlare, biodling och bin – samt en oväntad designhistoria om en bikupa vars form skulle se till binas behov snarare än biskötarens. Vi pratar med Peter Englén, ordförande i Uppvidinge biodlarförening och initiativtagare till museet.

Kan du berätta kort om Uppvidinge biodlarmuseum? 
I museet berättar vi biodlingens historia från 1500-talet, från Gustav Vasa till Samuel von Linné och Alexander Lundgren. Efter att ha blivit fascinerad av ett tyskt biodlarmuseum tänkte jag ”kan dom så kan vi!”. Så började arbetet med att starta Sveriges kanske enda museum som inte bara ägnar en liten hörna åt biodling. En av styrelsemedlemmarna hade ett hus som kunde upplåtas till museet, vi sökte medel och började bygga. Museet stod klart sommaren 2009, och än har vi inte tröttnat. 

Skulle du vilja berätta om Alexander Lundgren och Sveakupan?
Alexander Lundgren tog fram grunden till dagens biodling, en pionjär inom biskötsel. Under 1920-talet studerade han bin och utvecklade allt från biodlingsredskap, som honungsslungor och drottningburar, till hur man hanterar yngelpest och utformningen av bikupor. Innan använde man sig framför allt av halmkupor och utgick från bisamhällets behov.  Alexander Lundgren kom istället fram till att kuporna bör utformas efter drottningens behov, hur drottningen bäst lägger ägg och vilken temperatur det bör vara i kuporna. Kupan han tog fram, som också var baserad på svenskt klimat, kallade han för Sveakupan. Han var före sin tid, hans idéer sågs som trams och mottogs inte särskilt väl till en början.