Evelina Mohei om sin vistelse på Lessebo handpappersbruk

Evelina Mohei spenderade under sin residensvistelse två veckor på Lessebo handpappersbruk. Där arbetade hon med formgivningen av Lära om arkivets interaktiva karta, lärde sig om framtagningen av papper och livet på bruket. Text och bild av Evelina Mohei.

Jag går bredvid Lisbeth, hon rensar pelargonerna i lokalen och knipsar av de döda bladen. Nu ska de få vila under vintern. Klimatet i handpappersbrukets suterrängplan, där pappret tillverkas, är perfekt för pelargoner. Ibland kan man ta med sina egna hemifrån och låta de övervintra här. Det har hon gjort många gånger. Hon har jobbat på bruket sen 1980-talet. Då satt kvinnorna på entrévåningen, vek kuvert och rev papper. På kvällarna fick de smyga ner bland brukets maskiner och lära sig göra papper. 

Fortsätt läsa ”Evelina Mohei om sin vistelse på Lessebo handpappersbruk”

Lessebo handpappersbruk

I en aktiv industrimiljö får vi lära oss om handpapperstillverkning och lokal som nationell industrihistoria genom en samling vattenmärkesformar. Vi träffar Christina Gutiérrez Malmbom, VD för Bildningsverket som genom Studieförbundet Vuxenskolan driver Sveriges enda kommersiella handpappersbruk.

Kan du berätta kort om Lessebo handpappersbruk?
Under 1600-talet, omkring när man ska anlägga örlogsstaden Karlskrona, bildades ett järnbruk i Lessebo. Till en örlogsstad behöver man kanoner, kanonkulor och vapen men också karduspapper, det som ger kontroll över krutets explosioner. Att tillverka karduspapper visade sig vara mer lönsamt än gjutgods och det är där historien om vad som idag är Lessebo handpappersbruk börjar.

När vi var här sist så framhöll du särskilt er samling av formar för vattenmärken. Skulle du vilja berätta om dem?
I tillverkning av pappersark använder man sig av formar. Dessa består av en träram med deckel och spänd viraduk där ett vattenmärke i filigran-teknik är fastbroderad. Vattenmärket bildar en fördjupning i papperet som syns när man håller upp papperet mot en ljuskälla. Syftet med att göra ett vattenmärke kan variera. Ett vattenmärke tala om vilken pappersmakare eller vilket pappersbruk själva papperet kommer ifrån. De används också för att försvåra förfalskning som i tillverkningen av sedlar och pass. Att ha ett eget papper med sitt familjevapen eller företagslogotype var också en statusgrej. I vår samling har vi omkring 200 formar och bakom dem finns jättespännande berättelser som representerar vår industrihistoria.

Fortsätt läsa ”Lessebo handpappersbruk”

Samarbetspartners

Lära om arkivet

är ett treårigt utvecklingsprojekt som drivs av Designarkivet i Nybro med stöd från Statens kulturråd och Region Kalmar Län. 

Christina Zetterlund
Projektledare
christina.zetterlund@designarkivet.se

Maija Zetterlund
Projektkoordinator
maija.zetterlund@designarkivet.se  
telefon: 0481-42870

I samarbete med

Virserums konsthall
Linneuniversitet 
Kalmar Konstmuseum

Designers in residence:
Ida Liffner, Marthe Roosenboom
Rosa Tolnov Clausen, Daniele Burlando
Form och webb:
Mika Kastner Johnson

Med stöd från 

Region kalmar läns logotyp
Kulturrådets logotyp