I en aktiv industrimiljö får vi lära oss om handpapperstillverkning och lokal som nationell industrihistoria genom en samling vattenmärkesformar. Vi träffar Christina Gutiérrez Malmbom, VD för Bildningsbruket som genom Studieförbundet Vuxenskolan driver Sveriges enda kommersiella handpappersbruk.
Kan du berätta kort om Lessebo handpappersbruk?
Under 1600-talet, omkring när man ska anlägga örlogsstaden Karlskrona, bildades ett järnbruk i Lessebo. Till en örlogsstad behöver man kanoner, kanonkulor och vapen men också karduspapper, det som ger kontroll över krutets explosioner. Att tillverka karduspapper visade sig vara mer lönsamt än gjutgods och det är där historien om vad som idag är Lessebo handpappersbruk börjar.
När vi var här sist så framhöll du särskilt er samling av formar för vattenmärken. Skulle du vilja berätta om dem?
I tillverkning av pappersark använder man sig av formar. Dessa består av en träram med deckel och spänd viraduk där ett vattenmärke i filigran-teknik är fastbroderad. Vattenmärket bildar en fördjupning i papperet som syns när man håller upp papperet mot en ljuskälla. Syftet med att göra ett vattenmärke kan variera. Ett vattenmärke tala om vilken pappersmakare eller vilket pappersbruk själva papperet kommer ifrån. De används också för att försvåra förfalskning som i tillverkningen av sedlar och pass. Att ha ett eget papper med sitt familjevapen eller företagslogotype var också en statusgrej. I vår samling har vi omkring 200 formar och bakom dem finns jättespännande berättelser som representerar vår industrihistoria.
Jag har sökt medel, men fått nej två gånger, för att dokumentera vår samling och ta reda på historierna bakom formarna. Jättespännande, men också viktigt. Idag finns det nästan inga som kan hantverket längre, därför är det en kunskap som vi behöver dokumentera och värna.
Vad kan du berätta om hantverket och formbindarna, de som arbetade med att göra vattenmärken?
Själva vattenmärket görs i filigran-teknik som handlar om att böja och brodera metalltråd. Hantverket återfinns i många kulturer, jag har bland annat sett tekniken i broscher på folkdräkter från olika länder som Spanien, Portugal, Turkiet och Italien. Det rum där vi har formsamlingen, och en vävstol för viraduk, kallas inte formkammaren för intet.Åtminstone under 1800-talet så har det funnits formbindare på plats här på bruket, men jag förstår det som att formbindarna var ett eget skrå och troligen knutna till flera bruk. Våra pappersmakare kan laga och fixa till formarna, men inte göra en form från grunden. Det hade varit kul att plocka tillbaka det igen och lära oss att göra det själva.
Uppdatering från redaktionen: Bildningsbruket gick i konkurs 2022. Nu driver Christina Gutiérrez Malmbom istället CREAR, Creative Arrangemengts in Scandinavia, som anordnar guidade visningar på Lessebo Handpappersbruk. Lessebo handpappersbruk tar emot förbokade grupper året om och regelbundna guidade visningar för allmänheten sker juli-september. Pappersproduktion äger rum mot order och bruket tar fortfarande emot stora beställningar från bland annat universitet runt om i landet.
