Platser

Hönsalottas Luffarmuseum

Vi träffar Göran Johansson och Inger Rydbrink som driver det fantastiska museet Hönsalottas Luffarmuseum i Boda Glasbruk – ett unikt museum som berättar om de många kringvandrande som fanns i Sverige under 1885–1957.

Vem var Hönsalotta?
Hönsalotta, alias Anna Charlotta Carlsdotter. Hon var en av de kända luffarna i Östergötland. Hon föddes 1840. Till att börja med bodde hon i sitt föräldrahem och skötte om sin pappa tills han dog. Därefter flyttade hon in i en grannstuga där hon kom att sköta om en ensamstående farbror som också ganska snart passerade vidare mot evigheten. Därefter förföll denna lilla stuga i Malexander och Hönsalotta bestämde sig då för att flytta ut och börja vandra runt i bygderna i Östergötland och hjälpa till med dagsverke. Hon dog senhösten 1920. Man fann henne då ihjälslagen i Malexanderskogarna. Man visste hon bar på en massa kopparpengar som hon fått då hon hjälpt till. Dessa var dock borta då man hittade kvarlevorna efter henne under ris och annat bråte.

Vilka var luffarna?
De kunde varit du och jag, den som blev ställd utanför – den som inte följde strömmen. Det var den som var lite utsatt i samhället, den som inte passade in i normen, den som ville ha sin frihet. Det fanns också dem som var sommarluffare, när våren kom ville man i väg.

Stranda hembygdsförening

I köpingen Mönsterås, en liten tätort belägen vid kusten i Småland, finns Stranda hembygdsförening. Denna hembygdsförening bildades redan 1925 och har i nästan hundra år verkat för att värna om och väcka intresse för hembygdens natur- och kulturvärden. Stranda hembygdsförening har sitt hjärta vid Älgerumsgården – en större herrgårdsbetonad lantgård, som ägs av Mönsterås kommun. Sedan 1959 disponeras den av hembygdsföreningen. Runt Älgerumsgården finns även ett antal andra historiska byggnader, ett flertal har flyttats dit genom åren från andra platser i kommunen. Bland annat finner vi ett komplett 1800-talsapotek, en köpmangård med inredd handelsbod, ett sjöfartsmuseum och ett gammalt sjömanshem.

Text: Veronica Lindblad, koordinator för projekt och pedagogik vid Kalmar konstmuseum

Bergdala glastekniska museum

På Bergdala glastekniska museum visas en teknisk och kroppslig designhistoria som berättas genom de allehanda maskiner som använts inom tidig massproduktion och dekoration av glas. Lära om arkivet träffade Kerstin Fröberg och Björn Zethræus som förvaltar och förmedlar museets samling.

Kan ni berätta om Bergdala glastekniska museum?
Det hela började med att föreningen Glas i Hovmantorp spårade upp Kosta glasbruks gamla pantograf. Vi fick tillgång till gamla sliperiet bakom Bergdala glasbruk 2015 och sedan dess har museet utvecklats till att innehålla allt fler maskiner. År 2019 lades föreningen Glas i Hovmantorp ner och istället bildade vi en allmännyttig stiftelse 2020.

Idén med museet var att visa den tekniska utvecklingen som låg bakom att Glasriket blev ekonomiskt framgångsrikt i början av 1900-talet. Och då menar vi den hårda tekniken. Konstblåsteknikerna är någonting helt annat och det var masstillverkningen av bruksglas vi ville fokusera på.

När vi besökte er så slogs vi såklart av pantografen. Vad är det för maskin och hur såg arbetet ut för den som bemannade den?
En pantograf är en maskin som förbereder ett antal glas för etsning. På ett ritbord placeras en mönsterplåt och pantograf-föraren följer med en nål mönsterplåtens linjer. På vår hemsida kan man läsa en mer ingående beskrivning och om mönsterplåtarna som kom med den horisontella pantografen vi fann i Kosta.

Lindströms boktryckeri – Stephanie Carleklev

När man kliver in hos Lindström boktryckeri i Växjö är det som att ge sig ut på en tidsresa genom Smålands tryckerihistoria. Sedan 1927 har det familjeägda tryckeriet, som grundades 1883, haft sina lokaler mitt emot Domkyrkan i Växjö. Även om verksamheten under åren utökats och utvecklats så bevarade man maskiner och verktyg samt en stor del av det tryckta material som skapats genom åren. Tryckeriet övergav till exempel aldrig den gamla beprövade blytekniken men bevarade trä- och blytyper, tryckpressar och verktyg som delvis härstammar från tryckeriets första årtionde.

Lindströms boktryckeri är en plats på vilken man kan lära sig om den tekniska utvecklingen inom tryckindustrin. Här kan vi se hur teknologier ständigt utvecklades och förbättrades – på gott och ont. En teknik som ett tryckeri investerat i kunde snabbt bli förlegad och överges i förmån för en annan.

Harald Lindström, som idag driver tryckeriet, har varit verksam sen 1965. Han är den fjärde generationen boktryckare som håller hantverkskunnandet levande och som ännu kan dela med sig av sin kunskap och sina berättelser från ett långt och spännande yrkesliv.

Text: Stephanie Carleklev

Redaktörens anmärkning: Harald Lindström drev Lindströms boktryckeri fram till hans plötsliga bortgång januari 2023. Idag huserar en skivbutik i Lindströms lokaler. För att hedra minnet av Lindströms boktryckeri visas affischer och fotografier från verksamheten. Delar av maskinerna och verktygen har blivit bevarade.