Joseph Stephens arkiv: indisk, kolonial och skandinavisk historia – Eleonor Marcussen

Sigill som Joseph Stephens använde som kontraktör i Khandesh och Berar i Indien på 1860-talet. (J.S.F Stephens, Contractor, Kandeish & Berar). 1860-tal, Huseby Bruk.
Fotograf: Eleonor Marcussen

Joseph Stephens arkiv är en udda del av Husebyarkiven. Materialet upptäcktes av en slump på Husebys vind 2008 när andra arkivalier hämtades för att införlivas i Husebyarkiven vid dåvarande Växjö universitetsbibliotek. I en kista på vinden låg diverse papper från indiska landsbygden nedpackade, troligen orörda sedan de skeppats från Bombay (Mumbai) till den småländska landsbygden i slutet av 1860-talet.

Joseph Samuel Frithiof Stephens (1841-1934) köper Huseby Bruk år 1867 och två år senare slår han sig ned på bruket. Hans fascinerande familjehistoria präglas av migration inte bara längs brittiska koloniala leder, men även till Sverige. Faderns bröder migrerar från Liverpool till Australien, Nordamerika och Sverige, och så gör tillslut även fadern som slår sig ned i Stockholm där Josef föds år 1841. Som tio-åring flyttar Josef med föräldrar och sina två systrar till Köpenhamn. Hans äldsta syster gifter sig med en brittisk civilingenjör och paret flyttar 1857 till västra Indien där maken ska, liksom han gjorde i Danmark, bygga järnväg. Detta blir en karriärmöjlighet även för Stephens: år 1859 reser han 19 år gammal till Bombay och skriver under ett 3-årigt lärlingskontrakt med svågern för att kvalificera sig som civilingenjör.

Till skillnad från svågerns mer uppburna position som ingenjör vid järnvägsbygget arbetar den outbildade Stephens först som assistent åt andra kontraktörer, och så småningom som underkontraktör för att till slut etablera sig som kontraktör. Breven hem till fadern, modern och lillasystern, samt spridda dagboksanteckningar, beskriver vardagliga framgångar, motgångar och farhågor i relation till hans arbete och umgänge. I kistan med dokumenten från Indien dyker vi ner i lönelistor, kvitton, ritningar och kontrakt med arbetsförmän. Infrastrukturen växer gradvis fram under 1860-talet, främst med hjälp av hårt fysiskt arbete utfört av stenhuggare, murare, vagnmän och bärare (coolies). De ingick oftast i arbetslag och migrerade med familjer dit deras arbetsförmän beordrade dem. Vi möter även de andra kontraktörerna i kontrakt och brevväxlingar. Europeiska män som liksom Stephens har kommit för att tjäna pengar på att förverkliga bygget och exportera bomull från området. Dessa papper var med all sannolikhet aldrig menade att sparas. Sådana dokument från 1860-talets indiska landsbygd är högst ovanliga fynd i arkiv. Detaljrikedomen om de indiska arbetarnas anställningsvillkor och liv längs med järnvägen är sällsynt i koloniala arkiv och samlingar från perioden i det brittiska imperiet.

Genom Josephs Stephens arkiv förstår vi hur vitt skilda platser, människor och idéer finner sammanhang och berör varandra. Källorna från migrationen mellan platser och sammanhang i Indien, det Brittiska imperiet och Skandinavien berättar om hur erfarenheter, kontakter och tillgångar formar Stephens karriär som brukspatron på Huseby. I mycket var han en entreprenör som spridde sina risker, ivrigt provade nya idéer och maximerade vinster så långt det gick, i Indien så väl som i Sverige. Samtidigt speglar arkivet hur Stephens var del av större sammanhang, det brittiska imperiet och kolonialism, vilket möjliggjorde en karriär för honom och andra européer.

Text av Eleonor Marcussen