Projekt

Glasriket tillhör alla

Glasriket tillhör alla drivs av journalisten Peter Lejon och kommunikatören Björn Boode. Under flera års tid har de hållit fullsatta föreläsningar där de berättar om stort och smått från Glasrikets historia. År 2020 fick de Region Kalmar Läns kulturpris för detta arbete. Tillsammans driver de Facebook-sidan Glasrikets historia.

De är båda samlare. Vad de framför allt samlar är historier om glasriket. Om sitt arbete berättar de:
– Vi lyfter på okända stenar, för upp dem i ljuset och sätter in dem i ett oväntat sammanhang. Ett glasföremål blir som vackrast när man fyller det med närvaron av de människor som skapat glaset. All vår kunskap bottnar i vår bakgrund och vår passion för det levande arvet Glasriket.

För Lära om arkivet delar de med sig några av dessa historier.

GALON : BARNREDAKTION

Våren 2022 sätter Studio Goja igång projektet GALON : BARNREDAKTION. Tillsammans med barn på Hagbyskolan bildar Studio Goja en redaktion och skapar de ett journalistiskt dokument som kartlägger barnens platser utifrån barnperspektivet. Tidskriften som format passar som en ögonblicksbild av barnens perspektiv på just den här platsen, i just den här stunden – senaste nytt!

Barnens platser utforskas utifrån många ingångar. I sportbilagan får vi en förståelse för ortens idrottskultur, vilka klubbar som finns och vad som saknas, samhörighet och utanförskap, framgång och motgång. I kulturdelen kan vi prata om konst! Redaktionen kartlägger det pågående kulturlivet, och hur barnen hittar och deltar i barnkultur – genom spel, film, det helgöppna biblioteket? Det finns möjlighet att prata om lokalpolitik, elevråd, hur barnen upplever sin möjlighet att påverka och förändra.

Studio Goja är en designverkstad för barn och barns berättelser och drivs av Marthe Roosenboom och Ida Liffner. Studio Goja jobbar för och tillsammans med barn och unga, med stort fokus på designprocessen som arbetsredskap och barnkonventionen som grund. Visionen är att stärka alla barns alla språk och bygga hållbara arenor där de får komma till uttryck. GALON : BARNREDAKTION genomförs i samarbete med Lära om arkivet och Kalmar konstmuseums residensprogram Bodycake.

Johan August Ahlqvist – Sebastian Casinge

I Jönköpingsposten den 14 maj 1853 återfinns en något udda notis införd under rubriken ”Uphittadt”. I notisen sägs ”skolpilten ”och ”zigenaren” Ahlqvist ha funnit en pennkniv på stora gatan i Öster i Jönköping. Kniven kunde återfås av den rätte ägaren mot beskrivning. Den ärlige pojken kan identifieras som Johan August Ahlqvist. Johan August familj hörde till de släkter som i äldre tid benämnts med exonymerna ”tattare”, ”skojare” och ”zigenare” och som är förfäder till senare tiders resande, idag en undergrupp inom den nationella minoriteten romer. Under 1700-talets första hälft deporterade Sverige ”tattare” till Norge och Pommern, men i flera fall återvände personerna i fråga, däribland förfäder till Johan August.

Vid samma tid som skolgossen Johan August fann pennkniven åtnjöt även hans mor och två av hans äldre systrar undervisning. Men deras skola var Göteborgs kronospinnhus där de var intagna på två års tid för försvarslöshet. Av spinnhusrullan framgår att Johan August och tre yngre systrar var intagna på Jönköpings fattighus. Detta är säkerligen förklaringen till varför Johan August gick i skola: som intagen på fattighuset nåddes även han av folkskolereformen 1842.

I ett förhör i Västmanland 1862 berättade Johan Augusts syster att hon under sin tid i Jönköpings arbetshus varit barnpiga hos en snickare vid Repslagaregatan i förstaden och arbetat vid Jönköpings tändsticksfabrik. Därefter hade hon inte haft någon fast hemvist utan ständigt varit på vandring i landet med sin moder. Hon antog att hennes bror – det vill säga Johan August – fortfarande befann sig i Jönköping. Hans vidare öden är okända.