I en aktiv industrimiljö får vi lära oss om handpapperstillverkning och lokal som nationell industrihistoria genom en samling vattenmärkesformar. Vi träffar Christina Gutiérrez Malmbom, VD för Bildningsbruket som genom Studieförbundet Vuxenskolan driver Sveriges enda kommersiella handpappersbruk.
Kan du berätta kort om Lessebo handpappersbruk?
Under 1600-talet, omkring när man ska anlägga örlogsstaden Karlskrona, bildades ett järnbruk i Lessebo. Till en örlogsstad behöver man kanoner, kanonkulor och vapen men också karduspapper, det som ger kontroll över krutets explosioner. Att tillverka karduspapper visade sig vara mer lönsamt än gjutgods och det är där historien om vad som idag är Lessebo handpappersbruk börjar.
När vi var här sist så framhöll du särskilt er samling av formar för vattenmärken. Skulle du vilja berätta om dem?
I tillverkning av pappersark använder man sig av formar. Dessa består av en träram med deckel och spänd viraduk där ett vattenmärke i filigran-teknik är fastbroderad. Vattenmärket bildar en fördjupning i papperet som syns när man håller upp papperet mot en ljuskälla. Syftet med att göra ett vattenmärke kan variera. Ett vattenmärke tala om vilken pappersmakare eller vilket pappersbruk själva papperet kommer ifrån. De används också för att försvåra förfalskning som i tillverkningen av sedlar och pass. Att ha ett eget papper med sitt familjevapen eller företagslogotype var också en statusgrej. I vår samling har vi omkring 200 formar och bakom dem finns jättespännande berättelser som representerar vår industrihistoria.
