Intendentbostaden i Skillingaryd, byggd 1865 som bostad åt Skillingarydslägrens adminstrationschef, är en av två byggnader hos Miliseum som sägs vara hemsökta. Foto: Seka Ribic/Miliseum

Spökar det i Jönköpings län?

Intendentbostaden på Miliseum sägs vara Skillingaryds mest hemsökta hus. Faktum är att Jönköpings län har flest platser i landet som via namnet kan kopplas ihop med spöken, gastar och mylingar. Det visar en undersökning som Statistiska Centralbyrån gjorde 2020. Genom att titta i Lantmäteriets ortnamnsregister undersökte Statistiska Centralbyrån hur många platser det finns där namnet kan förknippas med spöken, gastar och mylingar. Det visade sig att hela 257 platser i Sverige har namn som påminner om att dessa väsen en gång i tiden var en del av människors vardag. Flera av dessa platser ligger idag avlägset, men i början på 1800-talet bodde över 90 procent av landets befolkning på landsbygden utanför städerna.

Hur uppstod dessa berättelser om gastar, mylingar och andra väsen och vad hade de för funktion? Lite förenklat skulle man kunna säga att dessa historier gick ut på att förklara händelser och företeelser som man egentligen inte kunde förklara. Det var ju exempelvis lite si och så med kunskaperna om hur kroppen fungerade. Det fanns inga sjukhus eller utbildade läkare ute på landet. Man förlitade sig istället på kunskaperna hos ”kloka gummor” eller ibland även ”kloka gubbar”. Dessa gjorde sitt bästa med att försöka bota olika sjukdomar med diverse huskurer. Persilja sades till exempel hjälpa både mot mygg, för att stoppa näsblod och för att skydda kreaturen mot häxor. Fick man ett barn som skilde sig från andra barn, det kunde vara så enkla saker som att hen såg dåligt eller lärde sig gå senare än grannbarnen, då förklarade man det med att man hade fått en ”trollunge”. Ens riktiga barn levde frisk och rask ute i skogen hos trollen.

Flera berättelser hade också syftet att skrämma barnen så mycket som möjligt. Det låter ju inte särskilt snällt i våra öron, men detta gjordes faktiskt med omtanke. För att barnen, som inte gick i simskola som flera barn gör idag, inte skulle ramla ner i brunnen och drunkna hittade man på att det bodde en hemsk ”brunnsgubbe” där. På samma sätt skulle man akta sig för att ramla i sjön, bäcken eller andra vattendrag för då kunde man bli tagen av Näcken. Hände det oförutsedda händelser på gården kunde det bero på att mylingar, spöken eller gastar irrade omkring där och inte kom till ro. Men det kunde också bero på att människorna exempelvis inte hade tagit hänsyn till vättarna eller glömt ställa ut gröt till tomten, som därför blivit irriterade.

Dessa berättelser var alltså en otroligt stor del av den föreställningsvärld som man hade i det gamla bondesamhället. När man under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet börjar bygga upp hembygdsgårdar runt om i landet för att bevara det gamla, skapas dock en mer romantiserad bild av ”livet förr i tiden” och vissa saker plockas bort, däribland det som man då betraktade som skrock och vidskepelse. Det var inte tillräckligt ”fint” att bevara för eftervärlden. De flesta av dessa berättelser har bara existerat muntligt och om det inte längre finns personer kvar som kan hålla dessa historier vid liv riskerar vi nu att tappa en viktig pusselbit som vi behöver för att förstå våra förfäders historia.

Men fyller dessa berättelser verkligen fortfarande en funktion? Ja, det gör de faktiskt eftersom liknande historier fortfarande förekommer och det hela tiden uppstår nya. Idag kallas dessa moderna folkloristiska berättelser oftast för urban legends. Ni har säkert hört talas om pizzerian som använde råttkött i kebaben eller att det lever krokodiler i New Yorks avloppssystem.

Våra gamla folktroberättelser är också viktiga att känna till eftersom liknande historier om väsen och onaturliga fenomen förekommer i alla världens kulturer. Vi kallar bara dessa figurer för lite olika namn. Genom att lyfta likheter, snarare än skillnader, mellan olika kulturer kan vi få en ökad förståelse för våra medmänniskor och deras bakgrund. Men då måste vi först känna till vår egen.

Text: Elin Ljungqvist
Foto: Seka Ribic/Miliseum

---

Här är en lista över några av de platser i Jönköpings län som har namn som påminner om spöken och gastar. Utöver dessa platser finns dessutom en lång lista på platser som har namn som är kopplade till andra väsen, som exempelvis Tomtabacken, Trolleberget och Älvängen. Läs mer om spöklika ortsnamn runt om i landet hos SCB.