Johan August Ahlqvist – Sebastian Casinge

I Jönköpingsposten den 14 maj 1853 återfinns en något udda notis införd under rubriken ”Uphittadt”. I notisen sägs ”skolpilten ”och ”zigenaren” Ahlqvist ha funnit en pennkniv på stora gatan i Öster i Jönköping. Kniven kunde återfås av den rätte ägaren mot beskrivning. Den ärlige pojken kan identifieras som Johan August Ahlqvist. Johan August familj hörde till de släkter som i äldre tid benämnts med exonymerna ”tattare”, ”skojare” och ”zigenare” och som är förfäder till senare tiders resande, idag en undergrupp inom den nationella minoriteten romer. Under 1700-talets första hälft deporterade Sverige ”tattare” till Norge och Pommern, men i flera fall återvände personerna i fråga, däribland förfäder till Johan August.

Vid samma tid som skolgossen Johan August fann pennkniven åtnjöt även hans mor och två av hans äldre systrar undervisning. Men deras skola var Göteborgs kronospinnhus där de var intagna på två års tid för försvarslöshet. Av spinnhusrullan framgår att Johan August och tre yngre systrar var intagna på Jönköpings fattighus. Detta är säkerligen förklaringen till varför Johan August gick i skola: som intagen på fattighuset nåddes även han av folkskolereformen 1842.

I ett förhör i Västmanland 1862 berättade Johan Augusts syster att hon under sin tid i Jönköpings arbetshus varit barnpiga hos en snickare vid Repslagaregatan i förstaden och arbetat vid Jönköpings tändsticksfabrik. Därefter hade hon inte haft någon fast hemvist utan ständigt varit på vandring i landet med sin moder. Hon antog att hennes bror – det vill säga Johan August – fortfarande befann sig i Jönköping. Hans vidare öden är okända.

Fortsätt läsa ”Johan August Ahlqvist – Sebastian Casinge”
Inlägg från
I Platser, Stranda hembygdsförening

Miljöer hos Stranda hembygdsförening

Interiör Älgerumsgården. Foto: Veronica Lindblad
Stranda hembygdsförening förvaltar ett komplett 1800-talsapotek. Foto: Veronica Lindblad
Inlägg från
I Konstkollo, Projekt

Konstkollo 2021

Sommaren 2021 inledde Kalmar konstmuseum och Lära om arkivet ett samarbete med Stranda hembygdsförening där vi erbjöd Konstkollo för barn och unga under en sommarvecka. Under denna vecka gjorde barnen spännande undersökningar av hembygdsgårdens olika delar tillsammans med konstnären Anna-Linda Gabriel. Kollot var också knutet till Kalmar konstmuseums pågående sommarutställning Havet. Detta blev en fin utgångspunkt som ledde till spännande kreativa utmaningar, särskilt med tanke på Mönsterås sjöfartshistoria. Genom att låta Konstkollo för barn och unga ta plats på Stranda hembygdsgård blir den lokala historien i Mönsterås utgångspunkt för ett kreativt skapande. Med en sådan pedagogik är förhoppningen att kunna stärka ungas självkänsla på sin hemort genom att lära sig ortens historia. Gestaltandet och skapandet är en bra metod för detta – vi kan mötas i skapandet av bilder och uttryck av det förflutna men också i att materialisera bilder av framtiden.

Sommaren 2022 återkommer Kalmar konstmuseum med Lära om arkivet till Stranda hembygdsförening och ger unga en möjlighet att under en vecka uttrycka sig i bild och form på Konstkollo.

Text: Veronica Lindblad, koordinator för projekt och pedagogik vid Kalmar konstmuseum
Foto: Veronica Lindblad, Anna-Linda Gabriel

Inlägg från
I Platser, Stranda hembygdsförening

Stranda hembygdsförening

I köpingen Mönsterås, en liten tätort belägen vid kusten i Småland, finns Stranda hembygdsförening. Denna hembygdsförening bildades redan 1925 och har i nästan hundra år verkat för att värna om och väcka intresse för hembygdens natur- och kulturvärden. Stranda hembygdsförening har sitt hjärta vid Älgerumsgården – en större herrgårdsbetonad lantgård, som ägs av Mönsterås kommun. Sedan 1959 disponeras den av hembygdsföreningen. Runt Älgerumsgården finns även ett antal andra historiska byggnader, ett flertal har flyttats dit genom åren från andra platser i kommunen. Bland annat finner vi ett komplett 1800-talsapotek, en köpmangård med inredd handelsbod, ett sjöfartsmuseum och ett gammalt sjömanshem.

Text: Veronica Lindblad, koordinator för projekt och pedagogik vid Kalmar konstmuseum

Inlägg från
I Bergdala glastekniska museum, Platser

Inifrån Bergdala glastekniska museum

På Bergdala glastekniska museum uppmanas besökaren att prova samlingens maskiner. De allra flesta är tunga att hantera och vittnar om glasbruksarbetarnas slitsamma vardag. Läs mer om maskinerna på museets hemsida.

Den horisontella pantografen kan etsa 24 glas i taget. Varje tallrik, där glasen placeras, är omgiven av sex ritnålar. Dessa styrs genom ett system av vagnar, hjul och rörliga balkar kopplade till den nål pantografföraren hanterar.
Mönsterplåtar till pantograf. Mönsterplåtarna är avsevärt större än de tänkta motiven vilket gör det enkelt att följa med nål.
Inlägg från
I Bergdala glastekniska museum, Platser

Pantograflyftet 2015

Videon titulerad Pantograflyftet 2015 09 30 representerar, enligt Kerstin Fröberg och Björn Zethræus, startskottet för Bergdala glastekniska museum. Besök museets Youtube-kanal för att lära dig mer om maskinerna i samlingen.

Inlägg från
I Bergdala glastekniska museum, Platser

Bergdala glastekniska museum

Bergdala glastekniska museum visas en teknisk och kroppslig designhistoria som berättas genom de allehanda maskiner som använts inom tidig massproduktion och dekoration av glas. Lära om arkivet träffade Kerstin Fröberg och Björn Zethræus som förvaltar och förmedlar museets samling.

Kan ni berätta om Bergdala glastekniska museum?
Det hela började med att föreningen Glas i Hovmantorp spårade upp Kosta glasbruks gamla pantograf. Vi fick tillgång till gamla sliperiet bakom Bergdala glasbruk 2015 och sedan dess har museet utvecklats till att innehålla allt fler maskiner. År 2019 lades föreningen Glas i Hovmantorp ner och istället bildade vi en allmännyttig stiftelse 2020.

Idén med museet var att visa den tekniska utvecklingen som låg bakom att Glasriket blev ekonomiskt framgångsrikt i början av 1900-talet. Och då menar vi den hårda tekniken. Konstblåsteknikerna är någonting helt annat och det var masstillverkningen av bruksglas vi ville fokusera på.

När vi besökte er så slogs vi såklart av pantografen. Vad är det för maskin och hur såg arbetet ut för den som bemannade den?
En pantograf är en maskin som förbereder ett antal glas för etsning. På ett ritbord placeras en mönsterplåt och pantograf-föraren följer med en nål mönsterplåtens linjer. På vår hemsida kan man läsa en mer ingående beskrivning och om mönsterplåtarna som kom med den horisontella pantografen vi fann i Kosta.

Fortsätt läsa ”Bergdala glastekniska museum”
Inlägg från
I Lindströms boktryckeri, Platser

Inifrån Lindströms boktryckeri

En stor del av det tryckta materialet Lindströms boktryckeri producerat finns bevarade. Foto: Stephanie Carleklev.
Träbokstäver. Foto: Stephanie Carleklev.
Blytyper. Foto: Stephanie Carleklev.
Harald Lindström demonstrerar. Foto: Stephanie Carleklev
Fyra generationer boktryckare i Växjö. Foto: Lindströms boktryckeri/uppgifter om fotograf saknas.
Inlägg från
I Lindströms boktryckeri, Platser

Lindströms boktryckeri – Stephanie Carleklev

När man kliver in hos Lindström boktryckeri i Växjö är det som att ge sig ut på en tidsresa genom Smålands tryckerihistoria. Sedan 1927 har det familjeägda tryckeriet, som grundades 1883, haft sina lokaler mitt emot Domkyrkan i Växjö. Även om verksamheten under åren utökats och utvecklats så bevarade man maskiner och verktyg samt en stor del av det tryckta material som skapats genom åren. Tryckeriet övergav till exempel aldrig den gamla beprövade blytekniken men bevarade trä- och blytyper, tryckpressar och verktyg som delvis härstammar från tryckeriets första årtionde.

Lindströms boktryckeri är en plats på vilken man kan lära sig om den tekniska utvecklingen inom tryckindustrin. Här kan vi se hur teknologier ständigt utvecklades och förbättrades – på gott och ont. En teknik som ett tryckeri investerat i kunde snabbt bli förlegad och överges i förmån för en annan.

Harald Lindström, som idag driver tryckeriet, har varit verksam sen 1965. Han är den fjärde generationen boktryckare som håller hantverkskunnandet levande och som ännu kan dela med sig av sin kunskap och sina berättelser från ett långt och spännande yrkesliv.

Text: Stephanie Carleklev

Redaktörens anmärkning: Harald Lindström drev Lindströms boktryckeri fram till hans plötsliga bortgång januari 2023. Idag huserar en skivbutik i Lindströms lokaler. För att hedra minnet av Lindströms boktryckeri visas affischer och fotografier från verksamheten. Delar av maskinerna och verktygen har blivit bevarade. 

Inlägg från
I De resandes kulturarv i Småland – Frantzwagner Sällskapet, Projekt

Frantzwagner Sällskapet

Frantzwagner Sällskapet stiftades 2013 i Helsingborg av ättlingar till Peter Frantzwagner.

Frantzwagner Sällskapet verkar bland annat för att bevara resandes språkliga och kulturella arv och har gett ut ett antal e-böcker på svenskromani – alla tillgängliga kostnadsfritt via deras hemsida.

Samarbetspartners

Lära om arkivet

är ett treårigt utvecklingsprojekt som drevs av Designarkivet med stöd från Statens kulturråd och Region Kalmar Län 2021–2023.

Christina Zetterlund
Projektledare
christina.zetterlund@gmail.com

Maija Zetterlund
Projektkoordinator
maija.zetterlund@designarkivet.se
telefon: 0481-42870

I samarbete med

Virserums konsthall
Linneuniversitet 
Kalmar konstmuseum

Designers in residence:
Ida Liffner, Marthe Roosenboom
Rosa Tolnov Clausen, Daniele Burlando
Makda Embaie
Magnus Bärtås, Behzad Khosravi Noori
MADAM snickeri & restaurering
Evelina Mohei
Form och webb:
Mika Kastner Johnson

Med stöd från 

Region kalmar läns logotyp
Kulturrådets logotyp