I samband med öppningen av utställningen Här omkring släpptes en publikation om Lära om arkivet. Publikationen är skriven av Christina Zetterlumd, hantverks- och designhistoriker tillika projektledare, med form av Lisa Olausson och översättning av William Jewson.
13/5–27/8 2023: Designarkivet, Pukebergsområdets utställningshall, Nybro
22/11 2023–14/1 2024: Form/Design Center, Malmö
Här omkring handlar om de många olika hantverks- och designhistorier som finns här omkring oss i Småland. Utställningen berättar om design och hantverk i en vid mening – om design och hantverk som handlar om att forma vardagar, design och hantverk som inte är knutet till köpkraft, produkter och abstrakta uppfattningar om fint och fult. I utställningen visas ett axplock av Designarkivets omfångsrika samling av konstnärliga processer, men framför allt stiger Designarkivet åt sidan för att ge plats åt en mångfald av berättelser som tidigare inte varit synliga i designhistorieskrivningen.
Historiskt har väldigt lite designhistoria skrivits utifrån Småland trots att mycket design har producerats här, bland annat genom framgångsrika glas- och möbelindustrier. Designhistorien har istället formulerats och bestämts från storstädernas institutioner, museum och universitet. Liknande strukturer speglas även i Designarkivets samling, en samling som utgår från den enskilde professionella formgivarens designprocesser och produkter. Utställningen Här omkring handlar istället om design och hantverk som idag finns hos civilsamhället, på hembygdsgårdar, i museer och hos lokala historiska nätverk. Tillsammans skriver vi hantverks- och designhistoria med hela Småland – en brokig historia om olika vardagar, om materialkunskaper och hantverk och om livet i bygderna.
Utställningen är producerad av Designarkivet och sammanfattar det treåriga utvecklingsprojektet Lära om arkivet. Projektet har utvecklat och testat en metod för hur vi kan vidga designhistorieskrivningen genom en inkluderande, lyssnande och lärande praktik.
Form: Lisa Olausson
Designarkivet som karta, design av Evelina Mohei
Genom att påstå att plats har betydelse i design, något som måste ta sin utgångspunkt i lokala kulturers specifika förståelser och agens, har projektet Lära om arkivet prövat ett helt annat sätt att verka som designarkiv. Det är ett designarkiv som inte finns på en enskild plats utan är snarare en karta som flätar samman många olika platser, museer och varierande perspektiv. Hela Småland blir på så sätt ett potentiellt designarkiv. Denna karta är bara en början till hur ett sådant arkiv skulle kunna se ut.
Tack, skogen!
MADAM snickeri & restaurering
I MADAMs verksamhet som finsnickare står hållbarhet i fokus vilket leder dem till att ständigt ompröva invanda föreställningar som de möter i sin vardag. Genom ett gediget hantverk utmanar de ett industriellt sätt att betrakta trä och synliggör historiska strukturer.
Vävstugan
Kalmar läns Hemslöjd & Ann Rydh
Tillsammans med Kalmar läns Hemslöjd uppmärksammar vi vävstugan, ett viktigt kreativt rum på den småländska landsbygden. Kartan är gjord av brodösen Ann Rydh som har skapat den med vävprover från olika vävstugor och väverskor från Småland.
Förlagor till möbelornament
Sandsjö Hembygdsförening
Dessa förlagor användes för att skapa ornament på en del av de möbler som tillverkades på Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors under 1940–1950-talet. Genom en kombination av maskinbearbetning och bildhuggerihantverk gick det att framställa budgetvarianter av de annars exklusiva stilmöblerna. Möbeldekorationer kunde därför bli tillgängliga även för de som hade mindre pengar – ornament för alla!
I utställningen visar vi också ett skrin tillverkad av fabriksarbetaren Aron Johansson.
Medverkar tyvärr inte i utställningen på Form/Design Center
Trådslöjd
Hönsalottas Luffarmuseum
På Hönsalottas Luffarmuseum möter vi de människor som av olika orsaker spenderade en stor del av sitt liv till fots, som bodde i mer eller mindre tillfälliga bostäder och tjänade sitt uppehälle genom att bland annat göra och sälja ”trådtjack”, trådarbetesprodukter.
Bräv
Rosa Tolnov Clausen & Daniele Burlando
Bräv är ett förslag till en självständig kvartalsvis utkommande tidskrift. Namnet kommer från en sammanslagning av ”brev” och ”väv” vilket både berättar om tidskriftens format – en sida, ett brev – liksom att dess innehåll handlar om kulturer kring vävning och vävstugan. Bilden visar en av de många vävstugor i Jönköpings län som Tolnov Clausen och Burlando besökte under sitt residensprojekt.
Lagade kläder
Dädesjö Hembygdsförening
Klädesplaggen från Dädesjö Hembygdsförenings fina textilsamling berättar om en tid då textil var exklusivt. Det är kläder som är ovanliga att se idag eftersom få av dem finns samlade och bevarade. Dessa plagg har lagats många gånger och har tagits om hand för att vara länge – det var dyrt att skaffa nytt.
Medverkar tyvärr inte i utställningen på Form/Design Center
GALON
Studio Goja med barn från Hagbyskolan och Madesjöskolan
I den platsundersökande tidningen GALON får vi senaste nytt från barnens Södermöre och Nybro. Genom tidningens olika redaktioner, från politik och kultur till sport och serier, speglar barnredaktionerna sina platser utifrån många olika intressen och perspektiv.
I Glasriket – människan, miljön, framtiden
& Annika Elmqvist
Annika Elmqvists illustrationer på glas berättar om olika aspekter av projektet I Glasriket – människan, miljön, framtiden. Projektet, som genomfördes 1978–1983 på initiativ av ABF i Lessebo och Nybro tillsammans med Svenska Fabriksarbetare-förbundets avdelningar 2, 44 och 122, är en viktig föregångare vad gäller utvidgad designhistorieskrivning i Småland.
Sölning, glaskonst & glödritade tavlor
Tuomo Nieminen
Tuomo Nieminen är en av Sveriges främsta glasskulptörer som arbetat som glasblåsarmästare i såväl Bergdala som Kosta. Under en period kunde han inte arbeta i hyttan och för att få utlopp för sin kreativitet började han därför göra glödritade tavlor. I utställningen visas hans tavlor jämte ett urval av hans egen glasproduktion, hans experimentella och nyfikna sölning. Tuomo Nieminen har också formgett Lära om arkivets skylt.
De resande – ett romanifolk
Frantzwagner Sällskapet
De resande har en lång och dokumenterad historia i Småland, även om de spåren idag inte är synliga. Det rör sig om en historia som är tätt sammantvinnad med livet på landsbygden – kanske är det därför den är svår att särskilja? För att synliggöra denna, på en och samma gång, svenska och romska historia har vi samarbetat med Frantzwagner Sällskapet.
Koppars geografi
Makda Embaie
Kanske är hemmet det mest omfångsrika designarkivet? I Makda Embaies verk Koppars geografi undersöker hon en servis som fanns i hennes hem – en omtyckt servis som användes vid högtidliga tillfällen som födelsedagar.
Hotel Al Rasheed – en svensk-irakisk designhistoria
Berättelsen om det spektakulära Hotel Al Rasheed, som byggdes av Skanska i Kalmar 1978–1982, är en komplex och oskriven svenskirakisk designhistoria om design av yppersta kvalitet, världspolitik och krig.
Läs om utställningen Hotel Al Rasheed och Orrefors från sommaren 2022.
Designarkivet
Designarkivets omfångsrika samling berättar om den enskilde professionella formgivarens praktik och kreativa processer, men också om designindustri i Sverige. Flera av de producenter som levererade till Hotel Al Rasheed finns representerade i samlingen varav många är välkända från den svenska designhistorien.
Om gästfrihet
Magnus Bärtås & Behzad Khosravi Noori
I Om gästfrihet utförs ett experiment som skulle kunna kallas nekromanti: en död människa förmås tala till oss levande om det förgångna. I verket möter vi Layla Al-Attar (1944–1993), en irakisk konstnär som talar om Hotel Al Rasheed och om vad det innebär att vara en gäst hos makten.
På Porslinsmuseum Västerbotorp kan du ta del av en rik samling av porslin som kommer ur Arne Svenssons långa intresse för området. Här har du möjlighet att ta del av mycket av den produktion som inte syns i den traditionella designhistorien. Det är en omfattande samling som visar på en mångfald av uttryck och historiska bruk. Här finns en rikedom av föremål med allt ifrån tallrikar, tekoppar och assietter till uppläggningsfat och porslinsfigurer. Variationen är stor. På museet finns porslin som är producerat i Sverige med kända varumärken som Gustavsberg och Rörstrand jämte sådant som kommer från England och Tyskland. Bland de äldsta föremålen finner man en engelsk tallrik från 1790-talet samt Rörstrand från 1826.
Foto: Sidona Embaie
I historien om hur romanifolk fick laglig rätt att vistas i Sverige intar riksdrotsen Per Brahe och grevskapet Visingsborg en nyckelroll.
Under 1500- och stora delar av 1600-talet var lagstiftningen hård mot ”tattare och zigenare” – två begrepp som i äldre tid var helt synonyma. Prästerskapet skulle inte befatta sig med dem, varken döpa deras barn eller begrava deras döda. I en förordning från 1637 slås fast att ”tattare” som påträffades i landet kunde avrättas utan rättegång. Kvinnor och barn skulle föras ur landet. De ”tattare och zigenare” som befann sig i riket var genom själva sin existens olagliga.
Sveriges deltagande i religionskrigen under 1600-talet medförde att en mängd utländska soldater värvades på kontinenten för att strida i den svenska armén. En del av de värvade soldaterna var vad vi idag kallar romer och i den samtida krigspropagandan förekom tidigt beskyllningar att Sverige använde sig av ”zigenare” i sin här. Eftersom rekryteringen i allmänhet skedde utanför Sveriges gränser kanske man inte ansåg sig behöva ta hänsyn till den drakoniska lagstiftning som gällde i Sverige? En del av de romska soldaterna fann så småningom vägen till Sverige med sina familjer och hade bevis på att de tjänat den unga stormakten.
Fortsätt läsa ”Per Brahe och Gränna: historien om hur romanifolk fick laglig rätt att vistas i Sverige – Sebastian Casinge”Hur kan vi lära om och omforma designmuseipraxis och möjliggöra andra designhistorier? Tisdag 29 november 2022 bjöd Lära om arkivet, tillsammans med Designhistoria i andra geografier (Linnéuniversitetet, finansierat av Riksantikvarieämbetet) och Att omskapa design genom feministiska metoder (Designhögskolan vid Umeå universitet och Genusforskarskolan vid Umeå centrum för genusstudier), in till seminarium där nationella som internationella designpraktiker och forskare delade med sig av sina erfarenheter. Under seminariet deltog ca 20 personer på plats på Kulturparken Småland och ca 40 deltog online via Zoom. Dagen avslutades med kollektivt skapande tillsammans med de som deltog på plats.
Imagine Elsewhere – A Day for Re-Thinking Design Museums
Museums, as well as the design discipline, developed in parallel with Western Modernity with its way of forming knowledge and shaping a world. During the second half of the 19th century, design museums were founded in the metropolis of the global North as a method of teaching the notion of quality to producers and consumers alike.
Here, the foundation for collections and archives that still have a role in how design is understood, and its history is written. It is histories that still live in understandings of design, it is histories that through design practices create futures. To formulate other histories is to make other futures possible.
During Imagine Elsewhere we asked the question how can (design) museums make other histories possible? Practitioners and researchers who have been working with how we can re-learn and re-make museum practises shared insights into their approaches. Together we discussed how we can make diverse histories, and therefore diverse futures, possible. Or to but in the words of the philosopher Bayo Akomolafe: how we can go awkward.
LISA BAUMGARTEN
Lisa Baumgarten is a critical design mediator working in design, research, as writer and as teacher/learner. She is the co-creator of the participatory research platform Teaching Design which focuses on design education from intersectional feminist perspectives. Since Oct 2022 Lisa is a guest professor at Studiengruppe Informationsdesign (Communication design) at Burg Giebichenstein, University of Art and Design Halle. Her current research focuses on design mediation as critical practice and the potentials and shortfalls of institutional critique within design study programs.
MICHAEL LAW BARRET
Michael Law Barrett is an anthropologist, researcher, and curator of the African collections at the National Museums of World Culture in Sweden. His research focuses on the history of the collections, as well as the representation of Africa and people of African descent in museums and other popular mediation practices.
VANESSA ZEISSIG
Vanessa Zeissig holds a PhD at the intersection of scenography, design theory and museology. Her research focuses on the transformation of museums and the political dimension of scenography, space, and design from a feminist perspective. She is a research assistant for cultural education and diversity at the Institute for Cultural Policy at the University of Hildesheim.
ANJA NEIDHARDT
Anja Neidhardt is a doctoral candidate at Umeå Institute of Design and at Umeå Centre for Gender Studies, both at Umeå University, Sweden. Her PhD research project focuses on the question of how design museums can be disentangled from oppressive systems like patriarchy, so that they become able to support change towards more justice. Before starting her PhD in 2019, she worked as a design journalist and educator.
CHRISTINA ZETTERLUND
Christina Zetterlund is craft and design historian active as associate professor at Linneaus University (Växjö, Sweden) and as free-lance curator and writer. She is working with history writing practices where craft and design become a lens for critically analysing social conditions.
SETAREH NOORANI
Setareh Noorani is an architect, researcher, zinester and is part of various experimental collectives. She uses various media in her projects and artistic contributions to explore ways of publicizing and embodying, questioning processes of trauma and time; always moving in the grey space between academic research and art.
ANNA WESTMAN KUHMUNEN
Anna Westman Kuhmunen is curator at Ájtte, Swedish Mountain and Sami Museum in Jokkmokk Sweden and a PhD candidate at the department of History of Religions at Stockholm University. Her thesis is about Sami religion in 1670 to 1780 with a focus on lived religion and the religious practices of women.
SABRINA RAHMAN
Sabrina Rahman is an art and design historian whose research examines issues of diaspora and interior design in Britain, Central Europe, and South Asia of the nineteenth and twentieth centuries. She holds a PhD from the University of California, Berkeley, and has been a Lecturer in Art History and Visual Culture at the University of Exeter since 2016.
Intendentbostaden i Skillingaryd, byggd 1865 som bostad åt Skillingarydslägrens adminstrationschef, är en av två byggnader hos Miliseum som sägs vara hemsökta. Foto: Seka Ribic/Miliseum
Intendentbostaden på Miliseum sägs vara Skillingaryds mest hemsökta hus. Faktum är att Jönköpings län har flest platser i landet som via namnet kan kopplas ihop med spöken, gastar och mylingar. Det visar en undersökning som Statistiska Centralbyrån gjorde 2020. Genom att titta i Lantmäteriets ortnamnsregister undersökte Statistiska Centralbyrån hur många platser det finns där namnet kan förknippas med spöken, gastar och mylingar. Det visade sig att hela 257 platser i Sverige har namn som påminner om att dessa väsen en gång i tiden var en del av människors vardag. Flera av dessa platser ligger idag avlägset, men i början på 1800-talet bodde över 90 procent av landets befolkning på landsbygden utanför städerna.
Hur uppstod dessa berättelser om gastar, mylingar och andra väsen och vad hade de för funktion? Lite förenklat skulle man kunna säga att dessa historier gick ut på att förklara händelser och företeelser som man egentligen inte kunde förklara. Det var ju exempelvis lite si och så med kunskaperna om hur kroppen fungerade. Det fanns inga sjukhus eller utbildade läkare ute på landet. Man förlitade sig istället på kunskaperna hos ”kloka gummor” eller ibland även ”kloka gubbar”. Dessa gjorde sitt bästa med att försöka bota olika sjukdomar med diverse huskurer. Persilja sades till exempel hjälpa både mot mygg, för att stoppa näsblod och för att skydda kreaturen mot häxor. Fick man ett barn som skilde sig från andra barn, det kunde vara så enkla saker som att hen såg dåligt eller lärde sig gå senare än grannbarnen, då förklarade man det med att man hade fått en ”trollunge”. Ens riktiga barn levde frisk och rask ute i skogen hos trollen.
Flera berättelser hade också syftet att skrämma barnen så mycket som möjligt. Det låter ju inte särskilt snällt i våra öron, men detta gjordes faktiskt med omtanke. För att barnen, som inte gick i simskola som flera barn gör idag, inte skulle ramla ner i brunnen och drunkna hittade man på att det bodde en hemsk ”brunnsgubbe” där. På samma sätt skulle man akta sig för att ramla i sjön, bäcken eller andra vattendrag för då kunde man bli tagen av Näcken. Hände det oförutsedda händelser på gården kunde det bero på att mylingar, spöken eller gastar irrade omkring där och inte kom till ro. Men det kunde också bero på att människorna exempelvis inte hade tagit hänsyn till vättarna eller glömt ställa ut gröt till tomten, som därför blivit irriterade.
Dessa berättelser var alltså en otroligt stor del av den föreställningsvärld som man hade i det gamla bondesamhället. När man under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet börjar bygga upp hembygdsgårdar runt om i landet för att bevara det gamla, skapas dock en mer romantiserad bild av ”livet förr i tiden” och vissa saker plockas bort, däribland det som man då betraktade som skrock och vidskepelse. Det var inte tillräckligt ”fint” att bevara för eftervärlden. De flesta av dessa berättelser har bara existerat muntligt och om det inte längre finns personer kvar som kan hålla dessa historier vid liv riskerar vi nu att tappa en viktig pusselbit som vi behöver för att förstå våra förfäders historia.
Men fyller dessa berättelser verkligen fortfarande en funktion? Ja, det gör de faktiskt eftersom liknande historier fortfarande förekommer och det hela tiden uppstår nya. Idag kallas dessa moderna folkloristiska berättelser oftast för urban legends. Ni har säkert hört talas om pizzerian som använde råttkött i kebaben eller att det lever krokodiler i New Yorks avloppssystem.
Våra gamla folktroberättelser är också viktiga att känna till eftersom liknande historier om väsen och onaturliga fenomen förekommer i alla världens kulturer. Vi kallar bara dessa figurer för lite olika namn. Genom att lyfta likheter, snarare än skillnader, mellan olika kulturer kan vi få en ökad förståelse för våra medmänniskor och deras bakgrund. Men då måste vi först känna till vår egen.
Text: Elin Ljungqvist
Foto: Seka Ribic/Miliseum
Här är en lista över några av de platser i Jönköpings län som har namn som påminner om spöken och gastar. Utöver dessa platser finns dessutom en lång lista på platser som har namn som är kopplade till andra väsen, som exempelvis Tomtabacken, Trolleberget och Älvängen. Läs mer om spöklika ortsnamn runt om i landet hos SCB.
Spökekrök, Vetlanda
Spökegöl, Korsberga
Spöktallen, Nye
Spökstenen, Åseda
Spökebäcken, Vetlanda
Spökeröret, Bruzaholm
Spökgölen, Aneby
Spökegölen, Sundhultsbrunn
Spökekulle, Vaggeryd
Spökgölen, Hok
Spökestenen, Lekeryd
Spökedungen, Skärstad
Spökeberget, Ölmstad
Spökeslätten, Bankeryd
Spökedungen, Tenhult
Gastaliden, Sandhem
Gastakulle, Furusjö
Gastabacken, Kortebo
Gastakullen, Brundstorp
Gastalyckan, Barnarp
Gasteken, Bruzaholm
Gasttoroagälen, Ekenässjön
Gastaröret, Skede
Gastamötet, Landsbro
Gastagälen, Rörvik
Gastabacken, Gislaved
Åsens by ligger i Haurida socken, högt belägen på det småländska höglandet. Här får vi möta ett landskap med byggnader och djur som var typiska i en småländsk jordbruksmiljö vid sekelskiftet 1900.
I landskapet finns spåren av äldre tiders brukningsmetoder. Små åkertegar, ängs- och hagmarker kantade av den så typiska trägärdesgården. Byn har en historia tillbaka till 1500-talet och är en så kallad oskiftad by. Att Åsens by är oskiftad innebär att byn berättar om landsbygden som den såg ut före de genomgripande jordägarreformerna storskiftet och laga skifte under 1700- och 1800-talet. Målsättningen med jordägarreformerna var att samla gårdarnas ägor till mer sammanhållna enheter och skapa förutsättningar för ett mer rationellt, produktivt och lönsamt jordbruk. En del i laga skifte var det så kallade utflyttningstvånget, där bönderna var skyldiga att flytta ut från byarna och bosätta sig vid den nya mark som de blivit tilldelade.
Designarkivet är sedan 2006 beläget i gamla glasbruksområdet i Pukeberg, Nybro, med huvudentré ritad av Mats Theselius och arkivlokaler ritade av Magnus Silfverhielm.
Designarkivet i Nybro arbetar för att samla, bevara och tillgängliggöra material som ger kunskap om designhistoria och designprocesser. Samlingen består av omkring 120 000 arkivalier som spänner över flera designområden som glas, mode, möbler, hemtextil och industridesign från sent 1800-tal till idag.
Berättelsen om Designarkivet börjar 1978, med att Arkiv för Svensk Formgivning grundas. Initiativet kom från Erik Broman, dåvarande chef för Kalmar konstmuseum. Inspirationen till arkivet kom från Skissernas Museum i Lund, som konstprofessor Ragnar Josephson startat på 1930-talet. Där fanns en samling av förarbeten till offentlig konst. Kunde man göra på samma sätt med förarbeten till formgivna föremål?
Arkivets första intendent blev Inga Lindén. Lindéns och Bromans gemensamma tanke var att Arkiv för Svensk Formgivning skulle bli ett arkiv för ”svensk vardagskonst”. Behovet av ett arkiv med det förtecknet berodde på de förändringar som svensk industri stod inför. Sedan 1950-talet hotades delar av produktionen av nedläggningar eller sammanslagningar till större koncerner. Textilindustrin var särskilt drabbad.
Det fanns en oro att viktigt material från formgivarna kunde försvinna. Stöd för tanken på ett nationellt arkiv för formgivning hämtades från många håll. Ambitionen var att särskilt samla sådant som kunde belysa designprocessen. Det primära materialet blev därför skisser, tekniska ritningar och foton. Referensmaterial har sedan lagts till för att göra bilden av formgivaren så komplett som möjligt. Samlingen tog form vart efter att material omhändertogs.
Fortsätt läsa ”Designarkivet”är ett treårigt utvecklingsprojekt som drivs av Designarkivet i Nybro med stöd från Statens kulturråd och Region Kalmar Län.
Christina Zetterlund
Projektledare
christina.zetterlund@designarkivet.se
Maija Zetterlund
Projektkoordinator
maija.zetterlund@designarkivet.se
telefon: 0481-42870
Virserums konsthall
Linneuniversitet
Kalmar konstmuseum
Designers in residence:
Ida Liffner, Marthe Roosenboom
Rosa Tolnov Clausen, Daniele Burlando
Makda Embaie
Magnus Bärtås, Behzad Khosravi Noori
MADAM snickeri & restaurering
Evelina Mohei
Form och webb:
Mika Kastner Johnson
Med stöd från
