Slöjdmuseet i Gullabo

I Gullabo kan vi besöka det fantastiska slöjdmuseet som drivs av Henning Persson. Gullabo har länge varit en slöjdbygd. Henning Persson berättar om hur det för tjugo-trettio års sedan kom busslaster till Gullabo för att titta på slöjden. Två gånger om året, sommar och vinter, anordnades en stor slöjdmässa. På slöjdmässan i juli 2000 avtäcktes världens största träslev som gjordes av lokala slöjdare och som är upptagen i Guinness Rekord-bok. Sleven går nu att se då du kör in i Gullabo.

Henning Persson är utbildad landskapsslöjdare och var verksam som slöjdlärare i 32 år. Under flera år drev han Gullabos täljarskola dit unga kom och fick lära sig hantverket. Vid sex olika tillfällen åkte han tillsammans med svenska slöjdare till de så kallade svenskbygderna i USA för att dela med sig av sina kunskaper. Slöjdmuseet kom till genom att han fick föremål från många olika slöjdare. Dessa objekt utgör idag stommen till detta rika slöjdmuseum med ett livligt och brokigt innehåll.

Inlägg från
I Emmabodabygdens arkivförening, Platser

Emmabodabygdens arkivförening

Lära om arkivet pratar med Pähr Gustavsson, en av initiativtagarna till Emmabodabygdens Arkivförening som inledningsvis hette Vissefjärdabygdens Arkivförening. Han är fortfarande mycket engagerad i arkivets verksamhet.  

Kan du berätta lite om Emmabodabygdens Arkivförenings bakgrund? 

Det kom till 1983 då vi hade gjort projektet I Glasriket – Människan, miljön, framtiden och ville skapa något mer permanent. Det fanns gamla föreningslokaler i Vissefjärda som vi byggde om till ett föreningsarkiv. Utifrån detta har vi långsamt byggt vidare och fått mer verksamhet och bättre lokaler. Bland annat gick våra medlemsföreningar samman och finansierade ett rullarkiv. År 2006 fick vi digitala och visuella arkiv.  

Vi har hela tiden fått fler arkiv. Projektet Kris i repris hade samlat ihop äldre noter från musikföreningarna. De äldsta var noter från Lessebo från sent 1800-tal. När Torsten Jansson köpte glasbruken ville han sälja samlingarna på auktion. Kommunen gick då in och köpte dem. Föremålen hamnade på The Glass Factory men här fanns ju också många arkiv som låg lite över allt. Vi gjorde då ett avtal med Emmaboda kommun att vi skulle ta hand om dessa arkiv. Här finns bilder, räkenskaper, personalliggare, skisser. Och här finns olika filmer, bland annat en film från 1960-talet om Boda som måste ha visats på amerikansk TV.  

Ideella krafter har varit viktiga i uppbyggandet av arkivet. Allt material som vi fick från Kosta vägde 17 ton. Det transporterades till arkivet med hjälp av ideella lokala krafter som bland annat kom från hembygdsgården. 17 personer arbetade utan någon betalning för att de tyckte att det var viktigt att materialet bevarades.

Inlägg från
I Emmabodabygdens arkivförening, Platser

I Glasriket – människan, miljön, framtiden

Projektet I Glasriket – människan, miljön, framtiden ägde rum mellan åren 1978–1983. Initiativet till projektet togs av ABF i Lessebo och Nybro tillsammans med Svenska Fabriksarbetareförbundets avdelningar 2, 44 och 122. Syftet var att ta saken i egna händer och själva berätta sin egen historia. Med inspiration från Gunnar Silléns bok Stiga vi mot ljuset (1977) organiserades drygt 30 studiecirklar för att samla berättelser om arbetet och livet i de många småländska glasbruksorterna. Resultatet blev en brokig historia om yrkeslivet och fritiden som förmedlades genom 21 innehållsrika böcker, flera utställningar och en bussturné som arrangerades med Riksutställningar. Redogörelserna inbegriper skildringar om allt från berättelser om arbetsvillkor och livet kring bruket, om arbete, politik, fritid och samhälle till kvinnornas ställning i de mansdominerade bruksorterna. Vi påminns i publikationerna också om de långa och många kamper för rättigheter och att organisera gemenskaper på egna villkor.  

Foto: Emmabodabygdens arkivförening

Inlägg från
I Lessebo handpappersbruk, Platser

Inifrån Lessebo handpappersbruk

Foto: Evelina Mohei

Evelina Mohei, Lära om arkivets första residensdesigner, spenderade två veckor på Lessebo handpappersbruk. Läs mer om hennes upplevelser här.

Inlägg från
I Platser, Slöjdmuseet i Gullabo

Inifrån Slöjdmuseet i Gullabo

Inlägg från
I Lertaget i Hässle, Platser

Skylt vid lertaget

Skylt skriven och placerad av Pär Söderqvist. Läs texten här.

Inlägg från
I Dädesjö, Platser

Linverksamhet

Foto: Stephanie Carleklev

Inlägg från
I Dädesjö, Platser

Textilsamling

Photo: Stephanie Carleklev

Inlägg från
I Lessebo handpappersbruk, Platser

Evelina Mohei om sin vistelse på Lessebo handpappersbruk

Evelina Mohei spenderade under sin residensvistelse två veckor på Lessebo handpappersbruk. Där arbetade hon med formgivningen av Lära om arkivets interaktiva karta, lärde sig om framtagningen av papper och livet på bruket. Text och bild av Evelina Mohei.

Jag går bredvid Lisbeth, hon rensar pelargonerna i lokalen och knipsar av de döda bladen. Nu ska de få vila under vintern. Klimatet i handpappersbrukets suterrängplan, där pappret tillverkas, är perfekt för pelargoner. Ibland kan man ta med sina egna hemifrån och låta de övervintra här. Det har hon gjort många gånger. Hon har jobbat på bruket sen 1980-talet. Då satt kvinnorna på entrévåningen, vek kuvert och rev papper. På kvällarna fick de smyga ner bland brukets maskiner och lära sig göra papper. 

Fortsätt läsa ”Evelina Mohei om sin vistelse på Lessebo handpappersbruk”
Inlägg från
I Lära om arkivet, Projekt

Intervju med Evelina Mohei – formgivaren bakom Lära om arkivets karta

Evelina Mohei är grafisk formgivare och residensformgivare under Lära om arkivets första år. Under sin residensvistelse följde hon med till olika platser och museer samt spenderade två veckor på Lessebo handpappersbruk. Med inspiration från handpappersbrukets papper skapade hon projektets interaktiva karta. 

Hej Evelina, verkligen kul att ha dig här! Vem är du?
Väldigt roligt att få vara med, tycker jag! Jag är uppväxt i norra Småland, där jag bott i både väldigt små samhällen som Rosenfors och stora städer som Jönköping. Nu bor jag i en Stockholmsförort där jag har en ateljé med mina grannar i ett närliggande industriområde. Därifrån arbetar jag med bild och form. Mest gör jag redaktionsarbete för tidningen Brand och har olika projekt med vänner. Utöver det jobbar jag som fastighetsskötare. 

Vi följde dig på Instagram och fann att du hade ett intressant berättande som gjorde oss nyfikna på dig. Kan du berätta lite om ditt berättande på Instagram?
Där dokumenterar jag form jag stöter på i min vardag, bland annat i mitt brödjobb. En slags vardagliga fältstudier. När man jobbar med fastigheter ser man många delar av staden andra inte får tillgång till. Hemliga källargångar, stora innergårdar. Man ser möten mellan människor. Någon har lagat någon annans lagning, någon har ställt ut sitt inramade bröllopsfoto utanför lägenhetsförråden och någon annan har hängt upp det på väggen, någon har skrivit en kommentar till någons anteckning på väggen eller tejpat för bokstäver på en skylt någon satt upp. En form som råkar ske, som är organisk och påverkas av människor som finns eller har funnits på platsen. Det finns ingen plan för hur det ska se ut, det har bara skett. Detaljerna på platserna är i ständig utveckling och alla får vara med.

Stories på Instagram är ett roligt format, man ser bilden någon lägger upp bara för ett ögonblick, man kan titta igen inom 24 timmar innan den försvinner för alltid. Nästan samma känsla som när man själv betraktar sin omgivning. Man råkar befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle. En sekund senare kanske lövet blåser bort, huset byggs om, skylten går sönder.

Fortsätt läsa ”Intervju med Evelina Mohei – formgivaren bakom Lära om arkivets karta”

Samarbetspartners

Lära om arkivet

är ett treårigt utvecklingsprojekt som drevs av Designarkivet med stöd från Statens kulturråd och Region Kalmar Län 2021–2023.

Christina Zetterlund
Projektledare
christina.zetterlund@gmail.com

Maija Zetterlund
Projektkoordinator
maija.zetterlund@designarkivet.se
telefon: 0481-42870

I samarbete med

Virserums konsthall
Linneuniversitet 
Kalmar konstmuseum

Designers in residence:
Ida Liffner, Marthe Roosenboom
Rosa Tolnov Clausen, Daniele Burlando
Makda Embaie
Magnus Bärtås, Behzad Khosravi Noori
MADAM snickeri & restaurering
Evelina Mohei
Form och webb:
Mika Kastner Johnson

Med stöd från 

Region kalmar läns logotyp
Kulturrådets logotyp